Life's a bitch. just learn to fuck it.

Hello stalkers! :) 
 
Dom senaste dagarna har varit ganska dryga. Inte haft så mycket att göra. Träffat lite vänner och så bara. 
Ett tack till dom som finns där och hjälper mig nu när livet knasar. Så lite kan göra så mycket.  :)
 
Idag händer det inte ett skit. Har verkligen inte den blekaste aning om vad jag ska göra. Förslag? 
 
Nästa vecka så får jag "besked" om hur allt blir med pengar och bostad. Känns verkligen jobbigt. Om de inte löst sig innan fredag så sägs lägenheten upp. 
Vet inte alls hur jag ska tackla det.. Snart är man väl hemlös och får sälja sig på gatan för att klara sig. 
Nä, nu ska vi inte vara sånna. Men svårt att se positivt på saker när hela ens liv hänger på en skör tråd liksom. 
Ska iaf göra allt jag kan för att lösa det på något vänster. 
 
Nu ska jag slänga mig i en varm dusch och spola bort alla dumma tankar. 
Hoppas ni får en fin lördag! :) 
Ttyl
 
 
 

Seg dag.

Hej på er alla!

Idag har jag bara slappat med Zorro. Legat i soffan och kollat när han spelat och lite så.

Känner mig helt nere idag. Oroar mig för allt som komma skall.

Har inte så mycket att säga idag faktiskt. Ska vara lite social nu. Imorgon får jag väl försöka ta tag i mitt liv och skutta ner till arbetsförmedlingen på något möte sen tvätta och städa. Guuud vad jag ser fram emot imorgon! Så roligt det ska bli. ;)

Bye!








När ska vinden vända?

Ibland undrar jag hur mycket skit man ska gå igenom i livet egentligen? Är det aldrig dags för vinden att vända.. Just nu önskar jag bara att jag var ett barn igen. Utan ansvar och krav. 
Sen blir jag så sur när jag ser andra människor som bara glider genom livet på ett bananskal. Som får allt serverat rakt framför snoken. Usch.
 
Idag ska jag bara ta det lugnt och ta mig samman. Hoppas ni har ett bra liv där ute iaf! Hatar att vara såhär negativ.  Tycker inte om folk som är negativa, men idag har jag mina skäl. 
 
Ha en fortsatt fin dag. Bye bitches!  
 
 

Ensamheten kryper sig på.

 
 
Laddade ner appen blogg.se igår, men till min stora förvåning så såg det inte alls ut som det brukar! Sedan gick det inte att publicera inlägget
Så blev lite sur och sket i att blogga mer. 
 
Idag så kom Rebecka hit vid halv ett. Vi drack lite kaffe och pratade lite skit.  Som vanligt.  ;)
Senare gick vi och mötte Paula som vi hade sällskap med till arbetsförmedlingen.  Skrev in mig där idag så var skönt att ha det gjort. Nu är det bara till att söka jobb alltså. 
När vi varit så duktiga på arbetsförmedlingen så gick Rebecka och jag hem å åt. 
 
Rebecka åkte hem för typ två timmar sen och sen dess har jag bara suttit här i soffan och glott. Så sjukt tråkigt. Känns inte alls kul att vara själv. Sen känns det ju inte bättre när man vet att morgondagen består av ännu mindre roligheter än idag. Usch tycker inte alls om att bara gå hemma. Blir så mycket dö- tid.  
 
Funderar på att ta mina sista 20kr och gå ner till willys och köpa något gott och sitta här i min ensamhet och tycka synd om mig själv. Låter som en bra plan! ^^ 
 
Hoppas ni har haft en bra dag! :) See you! ♡
 
 Fick en kommentar att de såg ut som jag gått ner i vikt! Var ju trevligt att höra. Ingen aning själv, men vore ju inte fel. :) 
 
 

Börja blogga igen kanske?

Heej!
Det var länge sen jag skrev nu. Har tänkt att jag ska skriva, men har aldrig blivit av.
men nu tänkte jag att jag kanske skulle göra det. Är ju ändå arbetslös så då kan jag ju passa på att fördriva tiden med att skriva lite.
 
Så vad har hänt i mitt lilla liv då?
Ja, allt och ingenting kan man väl säga. Både bra och dåliga saker har hänt. Men just nu känns det som att livet står på stand-by. Känns som jag inte vet varken in eller ut hur mitt liv kommer att se ut framöver. Livet har kaosat lite på sista tiden om man säger så.
Är iaf fruktansvärt glad att jag har dom fina människorna runt mig som jag har. Utan mina vänner och alla så hade jag aldrig klarat mig.
 
Just nu sitter jag på biblioteket och har fixat massa skit med arbetsförmedlingen osv. Skulle gått dit idag med, men självklart var det ju stängt.
Hatar verkligen att inte ha någon dator hemma! Man är ju helt handikappad utan dator nu för tiden.
Hade ju en dator när jag gick på Väggaskolan, men den fick man ju lämna in när man slutade. Eller man kunde köpa ut den, men den var verkligen inte värd priset och sen hade jag inte haft möjlighet att köpa ut den iaf med tanke på priset.
Måste försöka få ordning på min dator hemma. Saknas bara grafikkort. Men okunniga Ida vet inte ett skit om sånt så då är det svårt. Sen när man inte har pengar så är det inte heller så lätt.
Nä, nu måste jag nog gå hem. Inte ätit idag så kan ju vara en bra idé kanske? Några förslag? Har verkligen tappat intresset för att laga och äta mat. Är inte alls sugen på någonting.. Tråkigt är det.
 
Men hör av mig senare kanske!
Ha en fin kväll! :)
 
 
 
 

Så många frågor, men inga svar.

Var länge sen jag skrev nu då jag inte haft något att skriva om. Men här kommer en liten uppdatering! :)
 

Det märks att det börjar närma sig slutet på gymnasiet. Det är så mycket som jag inte vet och så många frågor som jag har. Vad gör jag nu? Hur får jag pengar? Vad är det rätta? 
Jag trodde inte att jag skulle ha så många frågor som jag har just nu. Jag har alltid varit ganska lugn inför vad som komma skall efter studenten. Men det är jag inte längre. Jag har så många olika alternativ. Och det känns som att vad jag än bestämmer mig för så kommer det att forma  mitt liv. Så det gäller att välja klokt. Men jag tror jag bestämt hur jag ska göra iaf. 
I sommar kommer jag vara i Stockholm hela sommaren. Får se hur det blir. Har ingen aning. Vet bara att jag kommer sakna min lägenhet och mina kära vänner här nere. Men på ett sätt ska det bli skönt att komma härifrån. Men som sagt jobbigt också. 
Har varit mycket som har förändrats den senaste tiden. Varit mycket i huvudet. Känns som att det kommer bli ett nytt kapitel i mitt liv efter studenten. Är så mycket som är osäkert. Så mycket som kommer förändras. 
Jag vet inte riktigt om jag är redo för det. Allt som komma skall. 
Har varit så mycket den senaste tiden att det känns som att jag inte har hunnit tänka. Och i vanliga fall är jag en ganska tänkande människa. Jag gillar att tänka och vara beredd. Men nu känner jag mig inte beredd. Och ibland gör det mig rädd. Jag har aldrig varit rädd på det här sättet förut. Jag har gått egenom många olika faser och varit med om många olika förändringar i mitt liv, men det känns som att det är så mycket som står på spel nu. Så mycket som måste gå rätt av så många anledningar. 
Det hade varit så skönt att ha en fast punkt i livet nu. Någon att luta sig tillbaka mot. Någon som får en att känna sig trygg och som får en att känna att vad som än händer så kommer allt att bli bra. Jag saknar det. 
Att veta att i slutet av dagen så har man någon där och att man aldrig behöver känna sig ensam. 
Och mitt upp i allt så saknar jag min mormor och önskar att hon kunde vara här nu och ge mig råd. Även om hon inte kunnat ge mig svar på alla frågor jag har så hade det bara varit så skönt att sitta ner och prata med henne så som vi brukade. Hon fick mig alltid att känna mig bättre till mods. Att jag var värdefull och att jag förtjänade det bästa. 
Jag har funderat på att inte gå på studenten. För något inom mig sager mig att det kommer kännas så falskt och fel. Jag kommer inte få dela den dagen med dom jag älskar så som jag alltid tagit för givet att jag skulle. Och utan de så känns det inte lika betydelsefullt. Jag tror att jag bara kommer känna mig utanför. Känna mig obekväm i mitt eget skinn liksom. Men vi får se hur allt blir. 
Just nu vet jag ingenting.
 
 
 
 

Jag önskar det bästa för dig. <3

Tonight when i looked in the sky i saw a star that died

Tryin to tell myself that my heart is fine

And that im gonna take me through this war i fight

But some days it feels like, i got to many scars inside

So much pain these times,so much hate rising with lies

To many tears so many fears makes me tierd of life

So many sleepless nights feels like im dying inside

To many evil minds that are fighting with I

Start to be really tierd of deamons fuckin my head

Can someone help make dem stop and be dead

Make those voices silent and make my head clean

These endless nights only weed can help me

To get free , To have a good night sleep

Can u see me right here on the street

Rain is fallin on me and i screams and shouts

Beggin for help to get this evil out

 


Kärlek

Så kärlek,
Det finns så många olika sorters kärlek.
Kärlek till en vän, till sin mamma, till ett djur och kärlek till en kille eller tjej.
Många som jag har hållt kärt har jag förlorat på ett eller annat sätt.
Och det har satt sina spår.
Jag är så rädd att bli lämnad och att inte bli älskad tillbaka.
Jag har alltid haft svårt att öppna mig för folk.
Har alltid varit den som håller tillbaka, och håller folk på avstånd.
Nu är det inte så farligt som det varit, innan var det värre.
Antar att jag insett att så länge man inte ger så får man inte. 
Däremot har jag alltid haft ett stor hjärta och älskat dom som står mig närmast så otroligt högt. 
Jag saknar kärleken.
Saknar att få kärlek den där riktiga kärleken.
Det handlar inte om sex, utan att vara helt uppslukad av någon och bara varaså otroligt kär. 
När jag var 14 år så blev jag riktigt kär för första gången.
Det var verkligen något speciellt som jag aldrig upplevt förut. 
Jag tror att jag fann kärleken när jag som mest behövde den.
Det var ett år efter att min mormor dött och jag var faktiskt här i Olofström för att hälsa på min moster som flyttat hit.
Så fort jag såg honom så var det något inom mig som väcktes.
På torget i Karlshamn satt jag i en bil och väntade på den här killen som skulle komma att betyda så mycket för mig.
Det enda jag visste var att det var min mosters tjejs barn som hade en strulig bakrund.
Och jag kommer ihåg hur vi satt och smyg tittade på varandra i bilen, haha.
Det var tydligt att det var något på gång.
Jag minns att sista kvällen satt vi inne på hans rum och lyssnade på musik.
Det var mörkt, tyst och den hängde verkligen i luften.
Den där kyssen.
Men det blev aldrig någon kyss,
För jag var för rädd att släppa in någon i mitt liv.
Och dessutom hade jag ljugit ihop en historia om att jag hade en kille.
Morgonen efter gick jag in i hans rum och kollade på honom när han sov.
Jag var så kär.
Men jag var tvungen att åka och lämnade bara efter mig en blomma han gett mig dagen innan.
När jag kom hem så försökte jag förneka för mig själv hur jag kände.
Vi messade lite, och han hade ringt flera gånger, men jag hade missat det varje gång.
Men en dag så satt jag på bussen på väg hem från träningen.
Och då ringde han.
Han sa att folk hade sagt att han varit annorlunda gentemot innan.
- Du kanske är kär?
Så fort jag sagt det så minns jag att jag tänkte "Men Gud vad säger jag?"
Men jag hade inte fel.
Jag saknar den känslan av att vara så där galet kär.
Att verkligen känna hur hela kroppen pirrar.
Och om jag ska vara ärlig så trodde jag att jag skulle ha det nu.
Det som så många jag känner har.
Pojkvän, vara förlovad, bo tillsammans och planera sin framtid tillsammans. 
Jag hade allt det där, men en dag var inte mina känslor besvarade längre.
Det var en av dom värsta dagarna i mitt liv.
Ibland blir jag förundrad hur jag kan säga så.
Jag menar, jag har varit med om mycket men detta var något speciellt.
Jag behövde verkligen kärleken när den kom till mig. 
Jag mådde så dåligt över min mormors död och det var mycket som hade hänt i mitt liv.
Mormor hade dött, min morfar hade dött, mammas killes pappa hade dött, jag hade flyttat från min mormor och bott hos min moster och därifrån till mormors syster. 
Det hade varit ett hektiskt år.
Min moster flyttade ner hit till Olofström, min mamma flyttade tillbaka till Skokloster där jag bodde och det var en väldigt jobbig tid när min mormor varit sjuk.
Det var så mycket som förändrats på bara ett år. 
Så när jag väl vågade öppna mig för kärleken sög jag åt mig allt jag kunde få.
Och jag var så rädd att förlora honom också.
Så jag blev någon jag idag inte är stolt över.
Men även fast det var slut så gav jag inte upp och väntade på den dagen då det skulle bli vi igen. 
Den dagen kom aldrig och jag insåg att det var dags att gå vidare. 
Sedan två år tillbaka har jag inte tillåtit mig själv att bli kär i någon annan.
Även fast jag velat.
Och de gånger jag försökt har det inte varit detsamma.
Men visst saknar man det.
Speciellt en kväll som ikväll då man sitter hemma själv.
Alla förtjänar att känna den känslan.
Det är det bästa känslan av dom alla.
En dag så kommer jag att känna den känslan igen och denna gången hoppas jag på ett lyckligt slut.
Men visst är det okej att sakna, längta och avundas.
En dag. ♥
 
 
 
 

It will always be there


Lev ett liv du kan vara stolt över.

Jag har gjort mina misstag, men idag vet jag det och är en bättre människa än jag varit. 
Jag har gjort saker jag inte kan göra ogjorda, men det har vi väl alla?
Jag har gjort saker jag ångrar.
Men idag vet jag bättre.
Det är inte alltid lätt.
Antar att det är så livet är.
Orättvist och hårt.
Men vad ska man göra? Lägga sig ner och ge upp?
Ibland vill man bara att allt ska försvinna. Allt det där onda.
Men jag tror att så länge man lever så lär man.
Ju mer man går igenom ju starkare blir man. Även om man själv inte märker eller tror det.
På ett sätt så önskar jag att allt det onda och hemska jag varit med om ska förvinna.
Att jag ska glömma det.
Men å andra sidan så vill jag ha med mig det hela livet. Och lära mig av det. 
Bra som dåligt.
Det som hänt och det som varit har gjort mig till den jag är idag. 
Jag är inte perfekt. Verkligen inte. Men vem är det? Ingen!
Jag är däremot en så mycket bättre människa än jag varit.
Men sedan tänker jag att jag kunde varit så mycket värre. Det är så många som väljer fel väg i livet.
Den enkla vägen.
Jag hade kunnat vara en av dom, men jag har lärt mig av det jag sett och gjort.
När livet kämpade emot mig och gav mig möjligheten att välja den enkla vägen så tog jag mig i kragen
och slog tillbaka.
Jag önskar att fler gjorde det.
Jag känner så många som valt den lätta vägen. Som har slutat att kämpa. Och tappat gnistan.
Det är hemskt att se när någon man älskar och bryr sig om väljer fel väg.
Man vet det, men man kan inget göra.
Det enda man kan göra är att finnas där och försöka få dom att vakna upp och inse att det inte är försent att ändra sig. 
Det är de aldrig.
Så många gånger jag försökt att få folk att förstå.
Men som sagt, det är deras liv, deras val.
Man kan inte hjälpa någon som inte vill bli hjälpt.
Jag har blundat för problem för att det varit lättare än att inse att jag inte kan göra något.
Att jag inte kan hjälpa. 
En sak är iaf säker.
Jag har lärt mig så otroligt mycket om mig själv och om livet sen jag flyttade.
Idag vet jag vem jag är.
Det gjorde jag inte för ett år sedan.
Då var jag så förvirrad och förkrossad. 
På ett sätt så är jag samma Ida som jag alltid varit, men ändå helt annorlunda. 
Jag är och tänker så olikt från hur jag gjorde då.
Förr hade jag ingen som helst självrespekt. Jag var självdestruktiv och trodde inte jag var värd bättre.
Och när jag ser tillbaka så tycker jag synd om den tjejen. 
Den tjejen var värd så mycket mer än hon bara visste. Hon hade bara tappat bort sig själv. 
Och det är så lätt hänt.
När man tappar bort sig själv och inte vet vem man är längre, det är då man kommer till dethär valet.
Den lätta vägen eller den svåra.
Så är det ju med allt egentligen. 
Men först måste man tänka till och fråga sig själv: Vem vill jag vara? Och vad gör mig lycklig?
Och sedan sträva efter det. Under tiden kanske allt känns svårt och hopplöst, men tillslut så ser man skillnad. Så som jag gör idag. 
Sätt mål och fullfölj dom!
Det behöver inte vara världens största grej. Men ifrågasätt dig själv och din egen vilja.
Jag har fått välja bort saker och personer från mitt liv för att jag ska kunna må bättre och komma dit jag vill i livet.
Det har inte varit lätt och det är de fortfarande inte, men jag tror att i slutändan så kommer det vara värt det.
De jag valt bort fick mig att vara kvar på samma ruta/ ställe i livet. Ett ställe som inte var bra för mig.
Det är svårt.
Vissa dagar är svårare än andra, men det har gått förvånansvärt bra.
Idag är en sån dag då jag saknat flera av de saker jag valt bort.
Är livet hårt så ska jag vara hårdare.
 

 

You're still written in the scars on my heart

 
Right from the start
You were a thief
You stole my heart
And I your willing victim
I let you see the parts of me
That weren't all that pretty
And with every touch you fixed them
Now you've been talking in your sleep oh oh
Things you never say to me oh oh
Tell me that you've had enough
Of our love, our love

Just give me a reason
Just a little bit's enough
Just a second we're not broken just bent
And we can learn to love again
It's in the stars
It's been written in the scars on our hearts
We're not broken just bent
And we can learn to love again

I'm sorry I don't understand
Where all of this is coming from
I thought that we were fine
(Oh we had everything)
Your head is running wild again
My dear we still have everythin'
And it's all in your mind
(Yeah but this is happenin')
You've been havin' real bad dreams oh oh
You used to lie so close to me oh oh
There's nothing more than empty sheets
Between our love, our love
Oh our love, our love

Just give me a reason
Just a little bit's enough
Just a second we're not broken just bent
And we can learn to love again
I never stopped
You're still written in the scars on my heart
You're not broken just bent
And we can learn to love again

Oh tear ducts and rust
I'll fix it for us
We're collecting dust
But our love's enough
You're holding it in
You're pouring a drink
No nothing is as bad as it seems
We'll come clean

Just give me a reason
Just a little bit's enough
Just a second we're not broken just bent
And we can learn to love again
It's in the stars
It's been written in the scars on our hearts
That we're not broken just bent
And we can learn to love again

Just give me a reason
Just a little bit's enough
Just a second we're not broken just bent
And we can learn to love again
It's in the stars
It's been written in the scars on our hearts
That we're not broken just bent
And we can learn to love again
Oh, we can learn to love again
Oh, we can learn to love again
Oh oh, that we're not broken just bent
And we can learn to love again
 
 
 
 
 

Broken heart

 
 
 
 
 
 

Jag gråter för dig

Heej!
 
Morgonen började bra! Vaknade och var utvilad och gick upp på en gång. Vilket är ovanligt då jag har fyra alarm på morgonen och brukar gå upp när det sista ringer. Men skönt att det kan vara så någon gång med! :)
Kom till skolan och hade samhälle. Snackade med en vän som ska skissa lite på min tattoo! :D 
Sen kom självklart något och förstörde den lyckan man kände. En vän var ledsen för hon hade fått ett jobbigt besked. Usch, tycker så synd om henne. Önskar det var något jag kunde göra, men det kan jag inte men man vill ju så gärna kunna lappa ihop allt. Men vill ju aldrig se sina vänner ledsna. Är inte så van vid det egentligen. Jag har så många starka människor omkring mig, så är väl mest dom som ser mig ledsen. :P Nä, men jag brukar inte vara den som gråter framför folk. Hatar det! Hatar att vara svag in för folk. Men blev faktiskt ledsen för hennes skull. Fick en känsla av att det var något som var fel så sprang genom skolan och ut. Det kommer fixa sig, men kommer inte alls bli samma sak varken för mig eller henne. Speciellt inte henne. :(  Love you sweetheart! ♥
 
I eftermiddag/ kväll ska jag umgås med Rebecka iaf. Vi ska antagligen åka och basta. Mysigt! Borde träna egentligen, men får ta det i helgen. Har inte tränat alla dagar jag sagt att jag ska det för har kommit annat ivägen, men vad fan sånt är livet. 
 
Sen har jag varit lite orolig för mamma dom senaste dagarna då hon berättar att hon har ont och att hon får massa konstiga kramper och det ploppar upp massa märkliga saker. Lilla mamma ♥
 
Kollat på en film nu i skolan om två kvinnor som drabbats av cancer. Usch var så hemskt. Dom verkade så levnadsglada och härliga. Sen i slutet stod det att den ena dom två dagar efter att filmteamet hade åkt därifrån och den andra i samband med att filmen släpptes. Livet är inte rättvisst! :/
 
Nu ska jag bara sitta här till två och försöka fördriva tiden..
 

OMG

Goden dagen! 
 
Sitter uppe på fjärde våningen i skolan och jobbar just nu. Eller ja, jag har tagit en paus. Så tradigt arbete. Jag ska förklara skillnaden mellan palliativ vård och vård i livets slutskede. Wtf? Är ju för fan samma sak. Går ju inte säga någon direkt skillnad. Men har gjort dom andra frågorna iaf tills jag nu kom till ännu en dryg fråga. Usch, va tråkigt! Men skönt att jag började tio idag iaf och slutar två. Så jag överlever nog. Sitter dessutom och lyssnar när en kille sitter och snackar med läraren. Mycket roligare än dette skit arbetet ;) Lite svårt att håll mig för skratt bara. 
 
Väntar nu på att slöa Rebecka ska ta sitt arsel och komma hit så vi kan äta. Blir galen på så sega människor som hon ibland asså! Haha! 
 
Idag ska jag iaf träna när jag kommer hem. Ska nog åka hem lite tidigare än jag gjort dom senaste dagarna för känner mig så stressad när jag kommer hem. Blir alltid att jag stannar kvar en stund i Karlshamn och snackar med Rebecka eller går på stan. Men nä det går inte för sig varje dag om man ska hinna och orka göra det man ska. För känner att jag blir så jäkla trött när jag kommer hem. 
 
Hahahaha fan va rolig denna killen är som jag sitter och lyssnar på!! :D 
 
Hörs sen! :) 
 
 

Underbara väder

Hello! :)
 
Nu slutar jag starx för dagen! Skönt! :) 
Har iaf gjort klart mitt hälsoarbete till idrotten idag. Duktig tjej jao! Så nu ska jag börja jobba med palliativ vård. Alltså vården som man får om man till exempel har en sjukdom som man inte kan bli frisk ifrån. Får se hur det går. 
Men nu tänkte jag iaf gå hem till Rebecka. Får se om hon gör mig sällskap och tar en kaffe ute i solen eller om jag bara hämtar mina saker och åker hem. Hon skulle ringa om en liten stund. 
Sitter gärna ute i solen idag! Så fint väder! :) Nu får man verkligen vår känslor.Underbart.
 
Senare idag ska jag träna såklart! Annars blir det nog bara att ta det lugnt och njuta av vädret.
 
Ha en fortsatt fin dag! 
 

Klumpen Ida, det är jag det!

God morgon på er!
 
Gud vad jag har stressat nu på morgonen. Usch!

Sov hos Rebecka igår. Skulle egentligen hem och träna vid fyra, men hände en lite olycka när Rebecka följde mig till bussen. Jag ramlade raklång på trottoaren. Var massa småstenar på kanten av trottoaren där jag gick och sen lutade det så boom så låg jag på marken. Skrapade upp ena knät och slog i armbågen. Så Rebecka ringde Fredrik medans jag satt och asgarvade och storbölade samtidigt. Haha! Skit jobbigt när man gör illa sig och skrattar och gråter samtidigt. Men Var faktiskt ganska kul även om det gjorde ont. Kunde verligen se hur dumt det såg ut, hahaha! Där låg jag raklång med väskan över huvudet på trottoaren. Rebecka ba: Kom så ska jag hjälpa dig att sätta dig upp.Jag ba: Nej, jag vill ligga kvar här! Hahaha! Tur att hon var med annars hade jag nog legat kvar där och bölat. Usch, va pinsamt! Flera stycken som gick förbi och någon roppade och frågade om jag var okej. Det sjuka var att i vintras ramlade jag på exakt samma ställe. Så nu har jag sagt att jag aldrig mer ska gå där. ;)
 
Så Fredrik hämtade oss och så åkte vi hem till honom så gjorde han rent såret osv. Sen skulle han och några kompisar ha filmkväll så Rebecka och jag stannade kvar. Så blev att jag sov där då. 
 
Och som sagt har jag haft skit stressigt nu på morgonen. Folk messade och jag skulle hitta mina saker så sprang omkring som en yrvaken höna. Sen var jag sen och glömde busskortet så fick typ springa till skolan med världens tungast väska och springa in och köpa cigg. Shit! Jaja, nu är jag iaf här och hon jag skulle anmäla mig hos trodde jag började tio så jag ba aha, här har man stressat helt i onödan. Suck! ;)
 
Idag ska jag iaf hem och träna. Blev så sur att det inte blev något igår när jag var inställd på det. Men får ta igen det idag ist. ;)
 
Underbart väder är det iaf! Riktigt skönt ute. Hade bara en kort skinjacka på mig! Gött! :D 
 
Hörs senare! :)
 

It's hard to let go of something that is all you ever dreamed of.

Jag är den enda ur vår familj som läser på gymnasiet. 
Min mamma gick inte ens ut sjuan och inte min pappa eller tror jag.
Inte mammas syster eller mormor eller någon.
Men jag har valt att göra det. 
Dock kan jag inte själv påstå att jag klarat det galant eller utan problem. 
Jag har inte alls ansträngt mig så som jag kanske borde.
Men jag är där och jag ger det ett försök.
Jag tycker inte att det är kul och vissa gånger så orkar jag inte.
Men jag ger aldrig upp.
Det är de dom borde se.
Att jag fortsätter och att jag vill, men inte alltid lyckas så bra.
Jag får ständigt höra: Skaffa ett jobb.
Som om det skulle vara det enklaste i världen..
Blekinge har flest arbetslösa till antalet invånare i hela Sverige. 
Så varför skaffar jag inte ett jobb?
Jag som inte ens har en färdig utbildning och som går i skolan.
Kanske för att jag inte kan få något?
Är ju inte ens säkert att jag kan få ett sommarjobb.
"När jag var 18 så jobbade jag"
Ja, men du gick inte i skolan.
Och på den tiden behövde man inte ens en utbildning. 
Om du bara hade utbildat dig så hade du kunnat vara något idag precis så som du vill att jag ska vara det. 
Blir så jäkla trött 
 
Igår så var det ingen vidare bra dag. 
Den började bra, men slutade inte lika smärtfritt som den började. 
Något jag hoppats på fick jag nu svar på att det inte finns och aldrig kommer göra. 
Hur kunde jag vara så dum att tro att det skulle bli som i mina drömmar.
I fem år har det varit min dröm. 
Och dom två sista åren har det varit så långt ifrån det jag drömt om.
Men jag trodde, jag hoppades, jag önskade att igår skulle allt ändras. 
Men nu inser jag att det var för bra för att vara sant. 
Antar att det är dags att släppa taget om min dröm. 
Om det ändå inte var så svårt. 
 
It's hard to let go of something that is all you ever dreamed of.
 

Vad jag än gör, hur mycket jag än försöker är det inte bra nog för dig.

Visst vill vi alla göra våra föräldrar stolta över oss?
Kanske för att visa att ni är så mycket bättre än dom.
Få dom att förstå att dom inte var/ är så mycket bättre än er. 
Så är det för mig iaf. 
Känns som att jag inte kan nå upp till dom mål jag har på mig. 
Känns inte som att jag kan vara den dottern/ barnbarnet som lever upp till det dom ville att jag skulle bli.  
För mig är det jobbigt. 
Jag vill så gärna, men kan inte.
En gång i tiden trodde jag att jag kunde det,men idag.
Det känns som att en låga i mig har slocknat. 
Men jag försöker hela tiden bygga upp den här lågan så att jag en dag  kan bli den dom ville eller iaf i närheten. 
Jag är inte gjord för detta,,
Önskar världen var lika vacker som den ser ut att var och skulle kunna vara. 

Älskar låten, tack!

I can't forget that day I got you
There's something about you, I just watched you
Like something I tried but I forgot to
It's not that I wanted to, it's just that I lost you

Thoughts of you run over in my mind and I try so hard to just press rewind to find
And it's something I held maybe one time and I
And all I do is think

But thinking about you never brought you back
So far from you in my mind I go
But my heart hurts, it brings me back before I know
So all I do is think

Cause I tried to change
And I tried to stay, tried to stay the same
And I tried to work
And I tried for her, I tried

I can't forget that day I got you
There's something about you, I just watched you
Like something I tried but I forgot to
It's not that I wanted to, it's just that I lost you

And all I know the more that I think about it is, the deeper I doubt it
Is unsure what this emotion promises
What kind of pain and strain it is
So many times I've done that before
Told myself that I should know more
Seek and get past it, now that I lost it
There is no bridge, so how can I cross it?
Down so low in the valley of decision
Clouded mind disturbing my vision
Bleeding heart affecting my vision
Compromising on this love mission
And no matter how me try, still she can't just satisfy
Now could the truth be a lie
Water drop out of me eye cause me see the well run dry
I tried

Cause I tried to change
And I tried to stay, tried to stay the same
And I tried to work
And I tried for her, I tried
I tried

No I can't forget that day I got you
There's something about you, I just watched you (fire!)

Memories of you keep flashing through my mind
Can't keep it up and me can't resign
Destination street and me no see no sign
Got to rise above to cross borderline

I tried
Cause I tried to change
And I tried to stay, tried to stay the same
And I tried to work
And I tried for her, I tried
 
 

Alla hjärtans dag

Hellow! :)
 
 
Dom senaste dagarna har jag bara jobbat och sovit känns det som! Detsamma gäller helgen. Fast imorgon ska jag till Malmö med Rebecka och hennes mamma. Ska kolla på Charlie&Fredrik dom har någon tävling där. Får se hur det går!
 
Idag har jag städat hela dan. Diskat, dammsugit, torkatgoven och slängt en jäkla massa soppor. 
Tidigare idag när jag var nere vid willys så var det en man som fick en hjärtattack eller något. Obehagligt. Verkade inte som att dom fick liv i honom eller :( Hoppas det gick bra. 
 
Nu gör jag middag. Kyckling och curry står på schemat idag. Så till den goda måltiden får jag lite besök! :) 
 
Så nu ska jag fixa det sista! 
 
Seee yah!
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0