I can be tough, I can be strong, but not today
Jag försöker gång på gång att vara stark, men jag faller ständigt ner i den mörka avgrunden. Idag är en sån dag då jag fallit ner.. Alldeles för djupt. Jag blickar tillbaka på mitt liv. Hur jag levt och vad jag upplevt. Det går inte att sätta ord på vad det är som tynger mig. Det är bara en massa plurriga bilder som får mig att tappa andan för en sekund. Jag fortsätter att övertyga mig själv om att allt kommer bli bra. Att jag inte ska vika mig. Men en dag som idag är det svårt att tro att allt kommer att bli bra. Jag har svårt att intala mig själv att smärtan bara är tillfällig. Och det gör att jag faller ner ännu ett steg.
Vad är det för mening med livet?
Varför är jag här?
Vad gör jag för mening?
När jag var lite yngre hade jag en vän som alltid fick mig att känna att allt skulle ordna sig. Hela hon utstrålade styrka och glädje. Hon gjorde allt så mycket lättare av att bara finnas där. Jag undrar om hon visste hur mycket jag såg upp till henne, fast det gör jag än idag. Hon fick mig att känna mig stark. Och att jag var värd något så mycket bättre. Jag önskar att jag hade en vän som dig idag .. <3
