Du sa åt mig att gå
Jag var kanske inte den bästa. Jag gjorde saker jag inte fick precis som det brukar vara när man är tonåring. Men du förstod aldrig varför. Jag försökte förklara varför jag var som jag var och gjorde det jag gjorde, men du sa att det bara var bortförklaringar och att jag alltid hade något att skylla på. Men så var det inte. Jag ville bara så gärna att du skulle förstå.
Jag har faktiskt inte saknat dig som jag kanske borde gjort. Men det är nog för att det du gjorde var så fel. Det är något jag alltid kommer stå fast vid. Du var den som var vuxen och jag var den som klassades som tonåring. Du ville inte ha kvar mig kvar i ditt hus, i ditt liv. Men allt jag behövde var någon som fanns där. Och det borde du gjort.Men det du gjorde var att sätta mig i skiten. Allt du sa allt du gjorde. Hur kan man göra så mot någon man älskar? Du tror du vet så mycket om mig, men du har fel. Jag är inte som jag var då. Så sluta prata om mig, sluta skriva om mig och sluta tänka på mig. För du skiter ju i mig och vad jag gör säger du. Men uppenbarligen inte? Det som är så skönt är att jag inte saknar dig. Men jag hatar det du gjort mot mig. Och det är något jag blir påmind om alldeles för ofta.
Jag vet inte vad du tror att du vet att jag sagt eller tycker men du har fel. Jag har lämnat dig ifred för länge sen, så kan du nu vara snäll att göra detsamma med mig. Jag vill aldrig mer höra att du öppnat din käft om mig igen.
Jag menar det jag skriver nu så ta mig på allvar. Du kan tro att du har en perfekt familj men det har du inte. Om du bara visste.. Men det är kanske därför du hackar på mig för att må bättre själv och slippa se skiten du själv väljer att blunda för. Öppna ögonen för helvete! Alla vet utom du.
En dag kommer du att ångra vad du gjort. Om du ens har ett samvete.. Jag börjar tvivla.
Nu vill jag bara tacka dig. Tack för att du visat mig vem du är. Jag är så tacksam att jag slipper ha någon som du i mitt liv.
Nu får du ta och skärpa till dej lite Ida, det är ju ingen rymdforskning att förstå vem det syftas på, hur FAN kan du komma hit och dricka kaffe och lipa och sen snacka en massa skit, Personen du syftar på har inte pratat ett dyft om dej eller skrivit någon skit om dej NÅGONSTANNS, den som skriver och håller på är ju du....Jag föredrar om du inte drar egna slutsatser om saker och ting, för vi har då inte gjort en smack....mer än att vänta på att du skulle höra av dej om byrån, så ha dina åsikter men ge fan i och blanda in mej, eller min familj i ditt skit.
Har hon inte? Så det hon skrivit på sin blogg är inte till mig då menar du?
Och är inte så lätt att höra av sig till henne när hon helt plötsligt blockar mig på facebook igen. Skickade ett meddelande till dig och frågade varför, men inte fått något svar. Då antar jag att ni inte vill prata med mig. Och sedan när detta kom upp på hennes blogg är det väl inte så konstigt om man börjar undra.. Och det jag skrivit på min blogg har med Pillan att göra ja, men det står jag för. Konstigt om man blir frustrerad när man blir blockerad utan anledning och sedan läser saker på hennes blogg. Och dessutom får man veta att du tagit ut ett kort från min dator så att jag inte kan använda den? Utan att berätta det!
Undra på att man blir frustrerad...
ETT: Hon/vi tröttnade på allt gnäll på fb om att du inte får nån hjälp, när vi erbjöd dej hjälp men du hörde inte av dej igen, sen fick vi höra att du sagt saker om henne efter att du varit här, te.x att du bara kom hit för att ni är släkt, men att hon inte förtjänade det egentligen
Sånt behöver inte vi. Det jag tagit ut ur din dator är mina saker som jag satte i när den inte funkade, finns ingen anledning att skänka saker för ett par tusen bara så där. Sen vet jag inte vad du tror att det skulle vara som vi har gjort, eftersom du skriver häxa och allt möjligt på FB, För vi har inte som du säger "lagt oss i ditt liv". Och tänker inte göra heller ..../Tina
