Dessa nätter verkar aldrig ta slut.

Nätter som dessa verkar aldrig ta slut. Man bara ligger och vänder och vrider sig. Så mycket som kommer upp. Tankarna bara flyger från den ena sidan till den andra. Inatt kommer tankar om när jag var liten. Det är sånt man bara vill glömma. Det var på den tiden man bara var ett litet barn. Så oskyldig, men ändå så utsatt. Jag försöker tänka att det finns dom som haft det mycket värre. Men dom tankarna verkar inte hjälpa nu. Jag tänker att de jag varit med om påverkar mig än idag. Det har satt sina spår. Vare sig jag vill eller inte. Jag hade inte gjort något för att förtjäna det jag var med om. Men nu förtiden så känns det som att jag själv sätter mig i skiten. Att jag förtjänar det. Jag får skylla mig själv typ. Men det kanske inte är så konstigt trotts allt att man är som man är. Jag har börjat förstå mer och mer att jag gör som jag gör och är som jag är för det jag varit med om påverkar mig så pass mycket.
Ibland känner jag bara att vad har jag varit med om egentligen som kan sätta sånna spår? Men när jag väl tänker igenom det så är det en hel del. Så mycket man aldrig sagt. Även om man öppnat sig och trott att man delat med sig av så mycket. Så är det egentligen bara en sån liten del av allt de jag minns som plågar mig än idag.
Men trotts allt jag genomgått så är jag tacksam. Tänk vilket bra liv jag har ändå! Jag har mina fina vänner och folk som verkligen älskar och bryr sig om mig. Det finns din som inte har någon. Jag har en fin lägenhet. Bara det liksom! Inte allt för många 18 åringar som har en egen lägenhet om man tänker efter. Jag har mat, pengar, kläder. Jag har det jag behöver. Visst jag har långt ifrån allt. Men jag har så mycket att vara tacksam över.
Dom senaste dagarna har jag även verkligen insett att jag betyder mer för vissa än jag trott. Att folk bryr sig mer än man anar. Det känns som att jag börjar komma på fötter igen. Och den känslan är obeskrivlig. Jag känner mig så stark. Jag är långt ifrån perfekt, men jag är fan bra jag med! Jag är stolt över mig själv. Att jag är den jag är. Jag har mina brister och problem. Men det jag måste komma ihåg är att jag är stark och att jag klarar detta bara jag ger mig fan på det! Det kommer komma dagar då jag känner mig helt värdelös, men idag är jag stark!

Tack till alla som finns där för mig. Utan er... Då vet jag inte vad jag hade gjort! <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0