Matlagning - akutmottagningen
Idag har det varit en riktigt händelsefull och otäck dag. Det började med att jag nästan blev överkörd när jag gick till skolan. Jag var ungefär 4 centimeter ifrån bilen när den körde förbi mig. Redan då förstod jag vilken hemsk dag det skulle bli.
Allting var lugnt ända tills jag gick in i matsalen. Lasagnette. Åh, detta är inte min dag, tänkte jag. Jag hatar lasagnette. Det är det västa som finns.
Allting var lugnt ända tills jag gick in i matsalen. Lasagnette. Åh, detta är inte min dag, tänkte jag. Jag hatar lasagnette. Det är det västa som finns.
Sen var mitt liv lugnt i ca 2 - 3 timmar. Var på Rebeckas lektion, Svenska B. Eftersom de kollade på en tråkig film, började jag kolla på ett nytt program. Eller ja, det är nytt för mig. Har inte lagt märke till det innan. Tunnelbanan heter det. Roligt program, rekommenderar det starkt!
Nu kommer vi till den värsta delen av dagen. Jag var på matlagningen. Allting började bra. Jag tänkte att det skulle bli roligt att både baka och smaka nya saker. Men så blev det ju tyvärr inte.
Jag skulle precis börja göra smeten till chokladsufflén. Hämta porslinsskålar som jag skulle hälla sufflén i sen. När jag vände mig om och tog ett steg framåt (med min fulla koncentration på porslinsskålarna) råkade jag trampa på en "soptunnebricka med hjul". Se beskrivning längst ner på sidan.
Jag föll bakåt, och eftersom jag hade skålar i händerna hann jag inte ta emot. Men jag tror jag gjorde det ändå. För jag fick ett stort, ganska djupt sår på högerhanden. Förmodligen krossade jag skålen när jag tog emot med handen mot golvet. Jag slog även i bakhuvudet rejält.
Där låg jag, var helt snurrig i bollen. Det första jag tänkte var "Nej! Va pinsamt. Jag måste ställa mig upp." Men det gick ju inte som jag hade tänkt. Hela huvudet värkte, och nacken också. Kunde inte röra mig ur fläcken. Blev rädd när jag såg hur mycket blod som störtade ut från mitt öppna sår på min hand.
Alla stod runt omkring och frågade hur det var. Jag fick inte ur mig något, sa bara "mm". Eller jag kommer inte ihåg så mycket.
Ja, där låg jag, med en blödande hand och värkande huvud. Skolsköterskan kom springandes. Jag kände mig ganska okej då. Men sen förvärrades mitt tillstånd drastiskt.
Jag kunde inte svara på några frågor. Tror jag svimmade en liten stund. För jag kommer inte ihåg så mycket. Skolsköterskan ringde ambulansen, som kom efter ett tag.
Maria, en från matlagningskursen följde med mig. Känner inte henne så bra. Men är väldigt tacksam för att hon följde med mig och kontaktade Rebecka. Så, Tack Maria!
Efter en stund kom Rebecka och Mimmi dit. När de kom kunde jag inte kolla riktigt (jag skriver vad de har beskrivit till mig, nu senare) Jag låg bara och himlade med ögonen och blinkade jättefort. Kunde bara svara något enstaka ord på vad de frågade. Jag blev så lättad när jag hörde Rebeckas röst. Fällde en liten tår, och hon torkade kärleksfullt bort den från min kind. <3
Jag "vaknade till" ganska snabbt därefter. Fick gå på toa, som jag hade längtat efter en bra stund.
Fick träffa en läkare som kände lite på mitt huvud och min nacke. Allting var lugnt.
Men handen är det lite värre med. Jag hade/har ingen känsel i mitt pekfinger. De är tveksamma på om det är en nerv eller något som har brustit. Fick en tid imorgon klockan 8. Hoppas att min känsel är tillbaka då, annars får jag åka till Karlskrona och sy.
Ja. Det var berättelsen om min hemska måndag. Här kommer beskrivningen av "soptunnebricka med hjul".
Jag skulle precis börja göra smeten till chokladsufflén. Hämta porslinsskålar som jag skulle hälla sufflén i sen. När jag vände mig om och tog ett steg framåt (med min fulla koncentration på porslinsskålarna) råkade jag trampa på en "soptunnebricka med hjul". Se beskrivning längst ner på sidan.
Jag föll bakåt, och eftersom jag hade skålar i händerna hann jag inte ta emot. Men jag tror jag gjorde det ändå. För jag fick ett stort, ganska djupt sår på högerhanden. Förmodligen krossade jag skålen när jag tog emot med handen mot golvet. Jag slog även i bakhuvudet rejält.
Där låg jag, var helt snurrig i bollen. Det första jag tänkte var "Nej! Va pinsamt. Jag måste ställa mig upp." Men det gick ju inte som jag hade tänkt. Hela huvudet värkte, och nacken också. Kunde inte röra mig ur fläcken. Blev rädd när jag såg hur mycket blod som störtade ut från mitt öppna sår på min hand.
Alla stod runt omkring och frågade hur det var. Jag fick inte ur mig något, sa bara "mm". Eller jag kommer inte ihåg så mycket.
Ja, där låg jag, med en blödande hand och värkande huvud. Skolsköterskan kom springandes. Jag kände mig ganska okej då. Men sen förvärrades mitt tillstånd drastiskt.
Jag kunde inte svara på några frågor. Tror jag svimmade en liten stund. För jag kommer inte ihåg så mycket. Skolsköterskan ringde ambulansen, som kom efter ett tag.
Maria, en från matlagningskursen följde med mig. Känner inte henne så bra. Men är väldigt tacksam för att hon följde med mig och kontaktade Rebecka. Så, Tack Maria!
Efter en stund kom Rebecka och Mimmi dit. När de kom kunde jag inte kolla riktigt (jag skriver vad de har beskrivit till mig, nu senare) Jag låg bara och himlade med ögonen och blinkade jättefort. Kunde bara svara något enstaka ord på vad de frågade. Jag blev så lättad när jag hörde Rebeckas röst. Fällde en liten tår, och hon torkade kärleksfullt bort den från min kind. <3
Jag "vaknade till" ganska snabbt därefter. Fick gå på toa, som jag hade längtat efter en bra stund.
Fick träffa en läkare som kände lite på mitt huvud och min nacke. Allting var lugnt.
Men handen är det lite värre med. Jag hade/har ingen känsel i mitt pekfinger. De är tveksamma på om det är en nerv eller något som har brustit. Fick en tid imorgon klockan 8. Hoppas att min känsel är tillbaka då, annars får jag åka till Karlskrona och sy.
Ja. Det var berättelsen om min hemska måndag. Här kommer beskrivningen av "soptunnebricka med hjul".
Soprunnebricka med hjul är en bricka som de stora soptunnorna brukar stå på. De har hjul för att man lätt ska kunna transportera dem.
Det var allt för mig, för idag. Skriver säkert fortsättningen på storyn imorgon, efter jag varit på sjukhuset igen.
P.S Jag får varken äta, dricka eller röka efter klockan 12 inatt, om jag nu ska sy. Men det klarar jag! :)
Rebeckas kommentar "Hon lever hon lever" Happy face! :D
Kommentarer
Trackback
